Heisenberg

Hur du löser etiska dilemman med 9 enkla steg

Det är inte alltid så lätt att säga vad som är rätt och fel vid varje situation, särskilt när värderingar krockar och skapar ett etiskt dilemma.

Jag har läst boken ”hur goda människor fattar tuffa beslut” skriven av Rushworth M. Kidder som presenterar ett ramverk för hur du löser komplicerade etiska problem.

I den här artikeln kommer jag visa dig de 9 enkla stegen från boken du kan använda för att hantera etiska dilemman och fatta rätt beslut.

Låt oss börja.

Innehållsförteckning

Vad är etik och moral?

Först och främst måste vi se vad skillnaden är mellan etik och moral. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och det som är rätt. Moral handlar om hur vi beter oss i praktiken.

God etik är därför förenligt med dålig moral (därav dubbelmoral). Det finns dock inte så mycket att tjäna på att särskilja etiska och moraliska värderingar. Vissa ser etik som alla ”rätt eller fel” frågor.

I praktiken används båda termerna mer eller mindre omväxlande och som synonymer. Däremot är det viktigt att skilja på moral och uppförande. Att exempelvis klä sig ovårdat eller prata för högt kan störa vissa men det är inte nödvändigtvis omoraliskt för den sakens skull.

Etik och moral 3.0

En modern och föränderlig värld kräver nya sätt att avgöra vad som är rätt och fel. Jag har en PDF-guide som hjälper dig utveckla en orubblig karaktär med fokus på personlig integritet, individuation och självmedvetenhet. Den är gratis. Ange din e-post nedan så skickar jag e-boken.

Så vad är egentligen etik?

Ordet etik kommer från grekiskan och betyder ”sed” eller ”karaktär”. Definitionen av etik är ”vetenskapen om den idealistiska karaktären” eller ”vetenskapen av moralisk plikt”.

Den engelska juristen John Fletcher Moulton definierade etik som ”lydnad gentemot det oförutsägbara”.

Så vad är egentligen moral?

Ordet moral kommer även det från grekiskan och betyder ”uppförande” eller ”vana” och beskriver vanligtvis vad som är bra, rätt eller riktigt.

Så vad är bra, rätt eller riktigt?

Nu kommer massa andra ord som dygd, värdering, principer, integritet, ädelhet, rättfärdighet med mera in i bilden. När olika tänkare försöker definiera vad som är rätt och fel så säger de olika saker.

För den som söker etisk skicklighet, som innebär att du måste tänka, resonera, växla upp sinnet och hantera de tuffa besluten, så är definitionen svår och av lite värde. På ett sätt är etisk skicklighet som din karaktär, det vill säga vad du är i mörkret när ingen ser dig. Testet av karaktär är hur du beter dig när ingen utomstående tittar på.

Varför är inte definitionen viktigt?

Det är för att etik handlar i grunden om impulser, omdömen och plikter för människor som dig och mig. Det handlar om vårt dagliga liv och omdömen och många av dessa är moraliska i sin natur.

Hur utvecklas etik och moral?

Jean Piaget publicerade ”The Moral Judgment of the Child” år 1932. Sedan var det Lawrence Kohlberg som under 1950-talet som experimenterade med detta och upptäckte att barns svar på moraliska dilemman kunde kategoriseras i hans berömda ”six stages of moral judgments” baserat på deras ålder och resonemangsnivå.

Steg 1

Här finns ingen högre anledning att göra det som är rätt utöver rädslan för straff/konsekvenser eller respekt för auktoritet.

Steg 2

Karaktäriseras av ökad individualism och en känsla för lika utbyte och rättvisa. Det baseras dock på en övertygelse att rätt är relativt och att regler endast ska följas när någons omedelbara intresse (din eller någon annans) tjänas.

Dessa två etapper är de Kohlberg kallar ”pre-konventionella”. I de nästa två ”konventionella” stegen så tar barn i högre grad hänsyn till andra.

Steg 3

Här ägnar de särskild uppmärksamhet till förväntningarna hos andra runt dem och stereotyperna av ”bra beteende”. De utvecklar också en känsla för omtanke baserad på den gyllene regeln och värderingar som förtroende, lojalitet, respekt och tacksamhet.

Steg 4

I det här steget känner de för första gången igen att ett generaliserat moraliskt system definierar reglerna samt rollerna och strävar de efter att uppfylla överenskomna plikter. För att hindra institutionerna från att bryta ner följer de en form av Kants kategoriska imperativ och undviker handlingar som skulle undergräva kollektivet om de görs av alla.

De sista ”post-konventionella” eller principiella stadierna stiger mot universella moraliska föreskrifter.

Steg 5

Medan de fortfarande tror att värderingar i stor utsträckning är relativa i förhållande till den egna gruppen, upprätthåller barn ändå dessa värden av hänsyn till ett socialt kontrakt som kräver lydnad mot delade lagar. På frågan om vad som är rätt vänder de sig till utilitarism och strävar efter att göra rationella beräkningar av den största nyttan för det största antalet.

Steg 6

I steg sex bortser vi från sådant och ser istället utvecklingen av ett personligt åtagande till universella moraliska principer som rättvisa, mänskliga rättigheter och alla människors värdighet. I det här steget måste den rationella individen erkänna att personer inte är medel utan mål och måste behandla dem som sådana.

Olika sätt att göra fel

Att säga att det finns vissa specifika sätt att göra fel är komplicerat men om vi utgår från boken ”How Good People Make Tough Choices” så finns det tre sätt man kan ha fel. Det är genom att:

1. Bryta mot lagen

Det är exempelvis fel att stjäla något, att slå någon eller att muta någon.

2. Inte säga sanningen

Det är fel att ljuga. Den här delen är ofta vad som blir avgörande i rättegångar.

3. Hålla dig från moralisk rättvisa

Det här kan exempelvis vara att se någon stjäla i affären utan att säga något.

Det här skapar ju givetvis frågor. Är det fel att bryta mot lagen om det är ojust? Kan det anses vara okej att ljuga om det görs för att bespara någon lidande? Är det okej att inte säga till när någon snor i mataffären om den personen inte har råd med mat?

Att avsiktligt bryta mot lagen

Vi får börja med att påpeka att lag och etik inte är samma sak. Att lyda lagen är inte tillräckligt för att garantera att du begår en etiskt korrekt handling. Standarden för civil olydnad föreslogs av Henry David Thoreau 1849 och utvecklades av Mohandas K. Gandhi i Indien på 1920-talet och uppmanar att orättvisa lagar inte måste lydas. Det här är något som användes mycket under exempelvis medborgarrättsrörelsen i USA under 1960-talet.

Konceptet har blivit så starkt att det har blivit en lag i sig själv. Även om det gick emot lagen att vägra lyda order att döda judar i Nazityskland så ledde det till acceptans vid Nürnbergrättegångarna, av principen att man har en moralisk och juridisk skyldighet att vägra att lyda omoraliska lagar. Martin Luther King har tagit det ett steg längre och sagt att de som av moraliska anledningar vägrar att lyda en lag måste göra så medvetet och frivilligt lida av straffet som deras handlingar kan leda till.

Vad är etiska dilemman?

När våra värderingar krockar med varandra så uppstår ett dilemma. Dilemma beskriver varje situation som ställer ett djupt hållet lemma mot ett annat. Man kan använda termen ”etiskt dilemma” för att beskriva dessa rätt-mot-rätt situationer från dilemman med rätt-mot-fel problem som producerar vad som kan kallas ”moraliska frestelser”. Det är när vi vet vad som är rätt att göra men argumenten för att inte göra det väger tungt.

De fyra grundläggande synsätten på etiska dilemman

Det som i slutändan spelar roll är de värderingar som används för att ta ett beslut. För att se vilka dessa värderingar är kan du jämföra dem med dessa synsätt.

1. Rättvisa mot barmhärtighet

Du har precis kommit på din son med att stå och tjuvröka utanför träningslokalen, vilket förstås bryter mot reglerna i hockeylaget. Han är en stjärnspelare i laget och ska spela till helgen. Berättar du för tränaren och riskerar att få din son petad från laget? Eller läxar du upp honom och förlåter honom utan att prata med tränaren?

2. Kort mot lång sikt

Det här paradigmet är nog det vanligaste. Det utspelar sig varje dag när du antingen spenderar en hundring på något på kort sikt eller väljer att investera hundringen på lång sikt. Ska du investera din hundring eller spendera den?

3. Individ mot gemenskap

En amerikansk pilot blev nedskjuten över Tyskland och tillfångatagen av nazisterna under andra världskriget. Han skulle sedan bli utsatt för tortyr för att tyskarna ville att han skulle avslöja amerikanernas planer på att invadera Tyskland. Han visste om planerna och var medveten om att tyskarna var experter på olika former av tortyr, som han visste att han inte skulle kunna stå emot. Ska han rädda sig själv och berätta krigshemligheter eller begå självmord innan de börjar tortyren och på så sätt rädda nationen?

4. Sanning mot lojalitet

Du och din bästa vän jobbar på samma arbetsplats. Din bästa vän får sparken eftersom han har misskött sitt arbete och måste därför söka ett nytt jobb. Din vän frågar dig om du kan tänka dig att vara referens eftersom han vet att han inte kan använda sig av chefen som referens. Vad skulle du göra? Spelar det någon roll varför han misskött sitt arbete?

Tre etiska principer för att lösa dilemman

Enligt min ”egna teori” handlar det om att sortera värderingar hierarkiskt även om jag tror att det inte riktigt är så enkelt. Enligt boken finns det tre principer du bör ta hänsyn till.

  1. Konsekvensbaserat tänkande – Gör det som är bäst för majoriteten
  2. Regelbaserat tänkande – Följ din högsta principkänsla
  3. Omsorgsbaserat tänkande – Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad

Etik handlar om koncepten om ”borde”. Det handlar inte om vad du måste göra enligt lagen (som att betala för att åka buss) eller naturen (som att äta eller sova). Det handlar om vad du borde göra, har en skyldighet att göra, för att det är ”rätt”.

Konsekvensbaserat tänkande (utilitarismen)

Den första principen handlar om den största nyttan för det största antalet människor, vilket heter Utilitarism och är en konsekvensetisk teori. Den kallas så eftersom en handlings riktighet bedöms efter dess konsekvenser.

John Stuart Mill (1806 – 1873) var en brittisk nationalekonom och filosof. Han anses vara den liberala ideolog som hade mest inflytande under 1800-talets och ofta nämns han som grundaren av den moderna liberalismen. Mills moralfilosofi är utilitaristisk och därför blir han ofta ansedd som en av utilitarismens fäder.

Idag grundas många beslut på utilitarism. Testet för många nya lagar och regler handlar om det kommer leda till största nytta för det största antalet. Vilket innebär att mycket lagstiftning är baserad på någon form av framtida bedömning. Drar man den här teorin till sin extrem är det okej att döda en individ för att rädda många (har exempel i den andra artikeln).

Regelbaserat tänkande

Här börjar tankeprocessen med hänsyn till regler istället för konsekvenser. Vilken är den högsta regeln vi bör följa här? Det här sättet handlar istället om att handla efter en högre känsla av inre samvete genom att agera så att din handling kan bli upphöjd till allmän lag. Handlingens moraliska värde avgörs genom att se om den kan tillämpas som en lag alla bör följa.

Två regler enligt Immanuel Kant

Kant var inte intresserad av huruvida det vi gör har goda konsekvenser eller kommer från en god karaktär. Han var enbart intresserad av huruvida vi agerar rationellt och är förnuftiga. Han menade att vissa handlingar har egenskaper som gör att de alltid är rätt eller fel.

Det var huvudsakligen två regler som Kant föreslog för att kunna avgöra om det är rätt eller fel, utifrån vad han kallade för det kategoriska imperativet. Det moraliska värdet beror inte på det slutliga syftet med en handlingar utan på den ”maxim” eller etiska princip som vi har använt för att bestämma vad vi ska göra.

Första regeln

Den första regeln enligt det kategoriska imperativet innebär att du ska agera så att din handling kan bli upphöjd till allmän lag. Det betyder att vi ska handla i enlighet med vilken lag vi skulle vilja att alla andra i världen följde under relevanta omständigheter. Genom att göra det vi tänker göra så sätter vi standarden som vi vill att alla andra ska följa från och med nu.

Andra regeln

Kants andra regel innebär att du ska agera så att du aldrig behandlar någon människa enbart som ett medel, utan alltid som ett ändamål. Med andra ord, du ska inte använd inte människor som ett instrument mot något mål, utan som själv målet, med fullständig uppmärksamhet för deras värdighet och mänsklighet.

Ett exempel

Det är kanske det fullständigaste uttrycket för ordspråket att vi alltid ska leva och agera enligt våra högsta principer. Kritiker menar att det blir för strikt. Låt oss använda exemplet när jag var liten och skulle åka till fjällen. Antingen fick alla åka eller ingen. Det följer principen om att ”alla ska få vara med” men samtidigt leder den inte till störst nytta för det största antalet, ska majoriteten missa fjällresan om en inte kan följa med?

Omsorgsbaserat tänkande

Den här principen säger att vi bör behandla andra såsom vi själva vill bli behandlade. Den är allmänt känd som den gyllene regeln och kallas här för omsorgsbaserat tänkande. Till skillnad från de övriga två synsätten så handlar den här om att bry oss såpass mycket om den andre att vi kan sätta oss själva i deras skor. Vad händer då om vare sig konsekvens eller regeltänk fungerar för oss?

Vi börjar med att illustrera principen om orsak och verkan med några välkända exempel:

  • Karma: Att alla våra handlingar på ett eller annat sätt får konsekvenser
  • Bibeln: Som man sår, får man skörda
  • Jesus: Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt
  • Gandhi: Mål och medel blir samma sak.

Kritiken mot den här principen handlar om att den inte tar hänsyn till olika val, eller moraliska principer, dygder eller ideal. Det skulle tillåta mig att ”muta” någon under förståelsen att om jag var i den andra personens skor, så skulle jag vilja bli mutad. Det håller ju inte riktig men samtidigt handlar det även om perspektiv.

Hur du tillämpar principerna

Att göra etiska val handlar om omdöme, karaktär, moralisk medvetenhet, uppfattning, urskiljning. Då kan ett trilemma vara bra. Ett trilemma är en tredje väg framåt, en mellanväg mellan två till synes oförsonliga alternativ. Ibland kan det dyka upp en nobel kompromiss. Det är oftast ännu mer sant om vi kan ta ett steg bakåt från problemet för att analysera synsättet objektivt och använda oss av principerna.

Hur du fattar etiska beslut

För att förstå hur du fattar etiska beslut så måste du förstå den underliggande strukturen för hur etiska beslut ser ut. Den strukturen kan delas upp i nio olika steg som är följande.

1. Inse om det är en moralisk fråga

Det handlar först om att förstå om det är en moralisk fråga eller om det inte är det. Det hjälper oss att avgöra om ett problem behöver vår uppmärksamhet. Med andra ord, om det är en moralisk fråga så behövs ett etiskt beslut.

Det kräver att vi sållar ut moraliska frågor från de som bara handlar om uppförande eller sociala normer – eller som handlar om motstridiga värderingar som inte är så mycket moraliska som ekonomiska, tekniska eller estetiska. Det är inte alltid så lätt att skilja på moral och uppförande.

Vart finns risken för skada? Vanliga frågor handlar om orättvisor, illojalitet, intressekonflikter, våld, brist på respekt med mera. Handlar frågan är ett uppenbart fel, eller handlar det bara om dåligt uppförande som att klä sig illa eller prata för högt bland andra människor. Är det en moralisk fråga?

2. Bestäm huvudpersonen

Om det är en moralisk fråga så fråga dig själv, vems är den? Är det min moraliska fråga? Inom etiska frågor handlar det inte bara om mig som individ, utan om alla som kollektiv.

3. Samla in relevant fakta

Goda etiska beslut behöver ordentligt med fakta. Etiska beslut inträffar inte i teoretiska tomrum utan i ryckande och dragande av riktiga upplevelser, där detaljer avgör motiv och karaktär reflekteras i kontext.

4. Testa rätt-mot-fel frågor

Handlar det om att göra fel? Ställ dig följande frågor:

  • Lagprovet: Bryter handlingen mot lagen? Om svaret är ja är frågan om det är en orättvis lag eller inte. Om den inte är det, då är det inte en moralisk fråga.
  • Regelprovet: Det finns även regler när lagen lyser med sin frånvaro. Som att journalister exempelvis alltid måste skydda sina källor.
  • Stankprovet: Handlar om moralisk intuition och magkänsla som avgör. Handlar den här om något som luktar illa för dig och kanske andra som är involverade? Det här testet handlar om något som går mot någon moralisk princip, även om du inte riktigt kan sätta ditt finger på problemet.
  • Förstasidan-testet: Hur skulle du känna om din handlingar skulle dyka upp på morgondagens förstasida i tidningen? Om något sådant får dig att må dåligt, så kan det vara ett rätt-mot-fel problem.
  • Mamma-testet: Om jag var min mamma, hur skulle jag reagera på frågan? Det handlar att ta hänsyn till någon som representerar ett exempel för någon som bryr sig mycket om dig.

Om en fråga hamnar under någon av dessa test, så finns ingen anledning att fortsätta till nästa steg eftersom du håller på med en rätt-mot-fel fråga. Ibland är det dock knepigare än så och då måste du gå vidare.

5. Testa för rätt-mot-rätt synsätt

Om frågan passar ”rätt-mot-fel” testet, så är nästa fråga, vilken typ av dilemma är det? Handlar det om sanning mot lojalitet, individ mot gemenskap, kort sikt mot lång sikt eller rättvisa mot barmhärtighet? Det handlar framför allt om att förstå att det faktiskt är ett genuint dilemma där två djupt hållna värderingar krockar med varandra.

6. Tillämpa beslutsprinciperna

När väl valet mellan två sidor är tydligt formulerat, kan de tre beslutsprinciperna användas: konsekvensbaserat, regelbaserat eller omsorgsbaserat synsätt. Målet är inte att komma till en lösning baserat på 2 – 1 eller liknande. Det handlar om att hitta resonemanget som verkar mer tilltalande och relevant till frågan.

7. Undersöka ”trilemma” alternativet

Finns det en tredje väg att lösa det här dilemmat? Eller som Aristoteles sa, den gyllene medelvägen. Ibland kan det handla om en kompromiss mellan två saker som båda är rätt. Ibland kan det även vara en osedd och kreativ handling som dyker upp som en utmärkt lösning.

8. Ta beslut

I det här skedet handlar det om att faktiskt ta ett beslut. För att ta ett beslut krävs moraliskt mod, en egenskap som är nödvändig för alla former av ledarskap. Det är vad som särskiljer människan allra mest från djuren.

9. Återkom och reflektera över beslutet

När du har tagit ditt beslut och det har blåst över så kan du komma tillbaka och gå igenom processen igen. Då ser du enklare vad du har lärt dig och vilka läxor du tar med dig till framtiden. Det är för att du ska se vad du är bra på men även lära från dina misstag så att du blir bättre och mer effektiv nästa gång du ställs i en liknande situation.

Sammanfattning

Våra värderingar kommer både från vårt arv och från vår miljö. Vi använder oss alltid av värderingar när vi ska olika beslut och lösa etiska dilemman. Det kan givetvis bli svårt om de värderingar går emot varandra. Hur gör du om du vill ha makt eller en ledande position men samtidigt har starka värderingar för jämlikhet? Hur resonerar du? Tycker du exempelvis det är okej att bryta mot lagen om det är det du anser är bäst för majoriteten?

Det finns fyra grundläggande synsätt på etiska dilemman. Dessa är rättvisa mot barmhärtighet, kort mot lång sikt, individ mot gemenskap och sanning mot lojalitet. Vilket synsätt tror du skulle vara svårast för dig? Är det något som känns självklart och finns det något du funderar lite mer på?

Vi kan inte ändra på våra värderingar hur som helst, men vi kan välja hur vi fattar våra beslut för att orsaka så lite lidande som möjligt. Tycker du det är bättre med konsekvensbaserat tänkande som handlar mer om handlingens konsekvenser eller regelbaserat tänkande där regler och lagar går före? Eller utgår du från omsorgsbaserat tänkande och behandlar andra såsom du själv vill bli behandlad? Kanske är det så att du använder dig av olika eller alla typer av tänkande beroende på vilken sorts dilemma du står inför?

Slutligen, har du funderat över dina egna värderingar? Är dina värderingar bra eller dåliga och hur kan du förbättra dem? Vilka av dina värderingar går emot varandra och hur skulle du lösa det? Brukar du vara bra på att kompromissa eller är du en ”antingen eller” person?

Jag hoppas att detta inlägg har fått dig att fundera över dina värderingar och olika etiska dilemman. Dela gärna med dig av dina funderingar och åsikter i kommentarerna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Etik och moral 3.0

En modern och ständigt föränderliga värld kräver nya sätt att avgöra vad som är rätt och fel. Jag har en PDF-guide som hjälper dig utveckla en orubblig karaktär med fokus på personlig integritet, individuation och självmedvetenhet. Den är gratis. Ange din e-post nedan så skickar jag e-boken.