Heisenberg

Vad skulle Aristoteles göra i Coronapandemin?

Sedan januari 2020 är världen lamslagen. Hela planeten går på sparlåga och den ena krisen avlöser den andra. Vi står inför stora paradigmskiften och framtiden är oviss. Människoliv går till spillo och de mänskliga värden vår civilisation vilar på är understundom ställda på prov. Enskilda professionella ställs inför moraliska dilemman, liksom politiker samt beslutsfattare. I en ständig konflikt mellan individens existensberättigande kontra samhällets tillväxt, ställer vi oss frågan om vad som är värdefullt.

Innehållsförteckning

Moralfilosofi

De flesta människor anser att det är en självklar regel att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att rädda människoliv. Moralfilosofer genomför ofta tankeexperiment med osannolika scenarios för att prova sina olika teorier. Låt oss säga att en ung frisk man kommer till sjukhuset för en vanlig hälsokontroll. På sjukhuset finns samtidigt sex döende patienter, vilka behöver nya organ för att överleva. Läkarna bestämmer sig för att avliva mannen och använda hans organ för att rädda livet på de döende patienterna. Läkarna tar därmed hänsyn till det största antalet – men har de gjort rätt val? En utmaning som den så kallade utilitarismen behandlar. Mer om detta senare.

Coronakrisens läge är på många sätt och vis absurt. De mest osannolika av moralfilosofernas hypotetiska scenarios för att testa olika etiska teorier har blivit verklighet under pandemin.

Runt om i världen blir läkare och sjukvårdspersonal ställda inför moraliska dilemman. Det råder stor brist på utrustning och respiratorer. Läkare och sjukvårdspersonal tvingas fatta beslut om vilket liv som bör offras så att andra kan överleva. Till sin hjälp har de manualer avsedda för nödsituationer. Där finns angivet vilka kriterier de ska ta i beaktande. I manualerna står det bland annat vilka patienter de ska prioritera utifrån till exempel ålder samt hälsostatus.

Vi står också inför overkliga scenarios på samhällsnivå. Individer blir uppmanade att hålla avstånd till andra och följa rekommendationer för att minska smittspridningen. Samtidigt behöver ekonomin bli omhändertagen och skyddad på en global samhällsnivå. Otydliga hälsofördelar på bekostnad av arbetslöshet. Bör unga och friska, vilka enklare kan överleva viruset, återvända till jobbet och leva som vanligt? Även om det riskerar att öka smittspridningen samt därmed fler dödsfall för de mer utsatta riskgrupperna?

Etik och moral 3.0

En modern och föränderlig värld kräver nya sätt att avgöra vad som är rätt och fel. Jag har en PDF-guide som hjälper dig utveckla en orubblig karaktär med fokus på personlig integritet, individuation och självmedvetenhet. Den är gratis. Ange din e-post nedan så skickar jag e-boken.

Kan vi lära av historien?

Har gamla tänkare möjlighet att avgöra om någon fattat rätt beslut ur moralfilosofiskt perspektiv?

Även om den här situationen med Corona är unik på många sätt, är pandemier lika gamla som mänskligheten. Likaså motsättningarna mellan individens och samhällets intressen. Sedan tusentals år tillbaka har filosofer erkänt att meningen med livet till stor del är individens förmåga och rätt att kunna välja sitt eget öde. I det här inlägget tittar vi närmare på utilitarismen, pliktetiken och dygdetiken. Det gör vi för att ta del av moralfilosofiska teorier om hur vi kan förhålla oss till restriktioner och begränsningar av våra friheter.

Vi måste komma ihåg att den tyska staten i nazisternas regi implementerade utilitarismen i sin mest extrema, tragiska form under andra världskriget. Av historien har vi också lärt oss att det som gynnar många på bekostnad av är ett ohållbart argument ur ett moraliskt perspektiv. Utifrån dessa urgamla faktum bör filosofi och historiska tänkare som Aristoteles, John Stuart Mill och Immanuel Kant också kunna vägleda oss.

John Stuart Mill och utilitarismen

John Stuart Mill (1806 – 1873) var en brittisk filosof och nationalekonom. Han är betraktad som 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog och ofta nämns han som grundaren av den moderna liberalismen. Hans moralfilosofi är utilitaristisk, varför han ofta blir ansedd som en av utilitarismens fäder.

Utilitarism – vad är det?

Utilitarism eller nyttoetik, vilket är en så kallat konsekvensetisk teori, bedömer en handlings riktighet eller oriktighet efter dess konsekvenser. Den anser bland annat att en handling som är moralisk eller etisk, leder till den största nyttan för det största antalet människor. Godheten och allmännyttan ska bli så stor som möjligt. För att klara det, behöver det som är gott och nyttigt definieras, vilket ibland är svårt, för att inte säga omöjligt i vissa fall.

Mill skulle säga att en tudelning av utilitarismen i handlingar och regler är möjlig. Vi ska handla så att konsekvenserna blir så goda som möjligt för alla individer som blir berörda. Vi ska också agera som att om handlingen sedermera skulle upphöjas till regel, skulle den ge de absolut bästa konsekvenserna.

Låt oss återgå till scenariot från inledningen med den unga mannen som kommer till sjukhuset för en hälsokontroll. Utifrån utilitarismens idé om handling, skulle vi avliva den unga mannen så att de andra kan överleva. Ett hinder för det, är att vi har regler mot att döda någon. Om vi dödar den unge mannen skulle det innebära att vi undergräver förtroendet som finns för sjukvården. En policy om att offra en individ för att kunna rädda flera, skulle således i förlängningen innebära att fler människor skadas eller far illa. En policy som följde principen att inte skada är därför mer utilitaristisk i det aktuella scenariot.

Utilitarism och Corona

Vad händer om Mills synsätt appliceras på våra beslutsfattare och politiker? Skulle ett sådant synsätt kunna motivera beslutet om att hålla restauranger, butiker och allmänna platser öppna under pandemin? Ett sådant beslut skulle väl innebära frihet och största möjliga nytta för största möjliga antal?

Men så är det absolut inte.

Mills högsta värdering var frihet. I sin bok Om friheten, utvecklar han tanken om att friheten får samt kan bli begränsad. Men enbart när andra individer, genom en individs handling, lider skada.

Så, även om människor borde kunna få ha frihet att besöka allmänna platser, gå på restauranger och handla i butiker, är det oförenligt med Mills idé. Det skulle innebära en risk för ökad smittspridning, vilket innebär att dessa handlingar berövar andra människor deras friheter – framför allt alla människors lika rätt till god hälsa.

Immanuel Kant och pliktetiken

Immanuel Kant (1724-1804) var en tysk filosof och grundare av den kritiska filosofin. Inom etiken är Kant känd som pliktetiker och för sitt formulerande av det kategoriska imperativet.

Pliktetik

Det som definierar pliktetik är att vissa handlingar har inneboende egenskaper, vilka avgör om de är rätt eller fel. Till exempel lögner, mord och misshandel har inneboende egenskaper, vilket innebär att de alltid är fel och därför bör vara förbjudna.

Kant var inte intresserad av om huruvida det vi gör har goda konsekvenser eller kommer från en god karaktär. Han var enbart intresserad av om vi agerar rationellt samt är förnuftiga. Han menade att vissa handlingar har egenskaper som gör att de alltid är rätt eller fel.

Det kategoriska imperativet och Corona

Så, hur kan vi veta om en handling är rätt eller fel?

Kant föreslog huvudsakligen två regler för att kunna avgöra det utifrån vad han kallade för det kategoriska imperativet.

Den första regeln

Den första regeln innebär att du ska agera så att din handling kan bli upphöjd till allmän lag. För Kant avgörs handlingens moraliska värde genom att se om den kan tillämpas som en lag alla bör följa. Han hävdar att alla rationella varelser har både en inneboende rätt till frihet och en plikt att ingå i ett samhälle, vilket styrs av ett socialt kontrakt. Det senare för att kunna realisera och bibehålla individuell samt kollektiv frihet. Han anser att frihet är helt grundläggande för den mänskliga värdigheten.

Tänk på panikköpen som coronapandemin har lett till. Det var till exempel folk som panikköpte toalettpapper av rädsla att det skulle ta slut. Personen i fråga skadar egentligen inte någon enskild genom att köpa några extra rullar toalettpapper. Men att köpa mer toalettpapper än behovet dikterar, klarar förstås inte Kants första test: det inte är möjligt för alla att köpa mer toalettpapper än de behöver. Det är bara möjligt för ett fåtal människor och därför är det inte ett rationellt agerande.

När alla väljer att samla på sig mer än de behöver, oavsett vad det är, bidrar det istället till den brist de försökte skydda sig mot.

Den andra regeln

Kants andra regel innebär att du ska agera så att du aldrig behandlar någon människa enbart som ett medel, utan alltid som ett ändamål.

För att kunna förstå vad han menar, behöver vi förstå att Immanuel Kant, precis som John Stuart Mill, ser frihet som en grundläggande del av mänsklig värdighet.

Att använda någon som ett medel för att uppnå något du vill (eller möjligen skulle vilja) innebär att du utnyttjar dem för något de inte haft möjlighet att ge sitt samtycke till. Genom att inskränka på deras frihet, förminskar du deras mänsklighet.

Ett exempel är det moraliska dilemmat om vi ska prioritera ekonomin med otydliga fördelar, på bekostnad av de första pionjärerna vilka återvänder till arbetet för att fortsätta leva som vanligt. Om de unga och friska skulle bli uppmanade till att leva som vanligt för att sätta fart på ekonomin, skulle det inte innebära att de blir behandlade som medel snarare än som ett ändamål? Skulle de samtycka till att exponeras för viruset, samt risken att överföra sjukdomen till sina nära och kära?

Aristoteles och dygdetiken

En tredje filosofi, vilken är väldigt olik de andra två teorierna, är Aristoteles dygdetik.

Enligt Aristoteles bör vi människor istället sträva efter dygderna. Med dygderna menar han de goda egenskaper, vilka tillsammans utgör en god människa. Det kan till exempel vara egenskaper som mod, måttfullhet, generositet samt rättvisa. Dessa egenskaper framkallar goda gärningar. En person blir vänlig av att utföra vänliga handlingar, måttfull genom att utföra måttfulla handlingar och så vidare.

Alla handlingar strävar efter någonting som är gott, eller blir antaget för att vara gott. Antingen i sig självt eller som ett medel för någonting annat. Det högsta goda är enligt Aristoteles lycka, eller som han kallar det ”eudaimoni”.

Den dygdiga personen gynnar också övriga i samhället. Även om det gör personen älskad och respekterad, är det biverkningar och inte vad som utgör själva dygden. Några dygder som är extra viktiga under coronapandemin är generositet, måttfullhet och mod.

Generositet

Dygden av generositet är extra viktig i den här nödsituationen. Generositet handlar om att ge för det goda och för den ädla sakens skull. Den generösa personen kommer enligt Aristoteles: ”att ge människor rätt belopp, vid rätt tidpunkt inom förnuftets gränser.”. Bland alla dygdiga människor skriver han att de generösa människorna kanske är de mesta älskade eftersom de bidrar till andra.

Det är det vi känner för all personal inom sjukvården, vilka arbetar dygnet runt för att rädda sina patienter, forskarna som lagt undan sina tidigare studier, för att nu istället fokusera på att bekämpa viruset, de företagen som lagt om produktionen till förnödenheter som exempelvis munskydd, handsprit samt respiratorer.

De visar inte bara generositet, utan tillför unika och oersättliga tillgångar för att kunna ge till rätt människor, rätt mängd, vid rätt tidpunkt inom förnuftets gränser. Oavsett om målet med deras handlingar är det högsta goda eller för att vara ett medel för någonting annat – så förtjänar deras generositet vår respekt.

Måttfullhet

Dygden av måttfullhet handlar till stor del om självdisciplin och självkontroll. Du strävar efter det som främjar hälsa och välbefinnande, samtidigt som det är viktigt att ha trevligt på ett måttfullt och riktigt sätt inom förnuftets gränser.

Det vore dåligt att smitta människor med Covid-19. Eftersom du inte vet om du själv bär på viruset, är det klokt att följa rekommendationer samt hålla avstånd. På samma sätt kan politiker tillämpa måttfullhet i sina beslut. Även om kostnaden för att stänga ner länder kan vara större än nyttan, så vet vi inte. När det finns en sådan osäkerhet kan det vara klokt att stänga ner på ett måttfullt och riktigt sätt inom förnuftets gränser. Här tycker jag Sverige kan ha valt rätt medelväg.

Mod

Att vara modig innebär inte att du är orädd. Den största rädslan för de allra flesta är döden. Den som fruktar saker, exempelvis döden, men ändå möter den risken inom förnuftets gränser och för den ädla sakens skull är modig.

Mod i samband med coronakrisen handlar om att våga och orka möta det skrämmande med Covid-19, som att hamna på sjukhus, smitta andra, förlora jobbet eller utsättas för tristess eller stress. En alltför orädd person riskerar istället vårdslös exponering för viruset medan en alltför feg person aldrig lämnar sitt hus. Den modiga är försiktig men lever i övrigt sitt liv som vanligt, där det är möjligt, men samtidigt inte låter sig vara helt kontrollerad av rådande omständigheter.

Aristoteles menar att i varje situation finns det två felaktiga sätt att agera, en överdrift och en underdrift. Dygden är den gyllene medelvägen mellan dessa två. Utifrån detta bör vi betrakta Corona på ett sätt där det vore en överdrift att ansvarslöst att inte följa rekommendationer och hålla avstånd till andra. Samtidigt vore det en underdrift att isolera sig eller gömma sig till allting har gått över.

Sammanfattningsvis

Bör en dygdetiker följa restriktionerna? Vad skulle Aristoteles göra? Slutligen, bör vi samarbeta med begränsningarna?

Det utilitaristiska perspektivet

Det borde kunna vara moraliskt rätt att tillfälligt begränsa individers frihet under Coronapandemin. Genom att begränsa möjligheten till besök på allmänna platser, restaurangbesök och att handla i butiker, minskas risken för smittspridning. Även om någon inte är riskgrupp, skulle denna åtgärd enligt Mills utilitarism, vara moraliskt försvarbar. Motsatsen skulle nämligen beröva andra människor deras friheter, vilket gör att ett sådant agerande inte är moraliskt försvarbart.

Ur ett pliktetiskt perspektiv

Oavsett om det gäller ett krig där människor är beväpnade i ett försök att besegra andra människor eller ett krig för att eliminera mikroorganismer, är det lätt för de ansvariga att se instrumenten för kriget – människor – som föremål och medel för ett ändamål. Att utnyttja människor som medel för ett uppnå något du vill (eller möjligen skulle vilja), innebär att du använder dem till något de inte haft möjlighet att välja. Genom att då låta utnyttja deras friheter, blir deras mänskliga värdighet förminskad.

Trots skillnaderna mellan utilitarismen och pliktetiken finns det också en hel del likheter. Båda filosofierna ser en poäng med att väga individens egenintresse mot samhällets väl. Även om båda filosofierna hävdar att frihet är avgörande för mänsklig värdighet, anser båda dessutom att hög moral kräver att vi väger individens friheter mot det som är gott för alla. Bakom synsätten hittar vi också den moraliska insikten om alla människors lika värde.

Dygdetiska perspektiv

När vi väl studerat de olika synsättet och anammat dygder som generositet, mod, måttfullhet samt försiktighet, ser vi inte längre införda restriktioner, munskydd eller social distansering som omoraliska handlingar. Vi ser det inte heller som ett hot mot vår frihet, utan snarare någonting rätt på grund av den rådande situationen.

Genom dygdetiken och våra egna dygder kommer vi tänka på de mest utsatta av våra medmänniskor, eftersom en dygdig person tar hänsyn till alla. En sådan person är redo att ge upp lite för att få moralisk integritet och samtidigt kunna vara delaktig i att rädda någon annans liv.

Aristoteles skulle följa dagens restriktioner – men inte hur långt som helst och det kommer mina kommande artiklar om etik och moral att handla om.

Sedan pandemins utbrott och spridning under början på 2020, har konspirationsteorier och oro bidragit till svårigheter med att hantera pandemins olika aspekter. Okunskap och rädslor gör att vi söker utanför oss själva, för att istället leta efter syndabockar samt någon att skuldbelägga. Hos våra historiska tänkare och inom filosofiska teorier kan vi finna stöd och förklaringar inom oss själva. Vi får verktygen för hur vi ska kunna hantera våra egna tankar och känslor, genom att bli medvetna om vikten av exempelvis dygder och plikter, alltså vårt eget ansvar inför det kollektiva. Att hänvisa sina beslut till Aristoteles skapar förankring till något som är större än individen, större än här och nu, samt större än där och då.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Etik och moral 3.0

En modern och ständigt föränderliga värld kräver nya sätt att avgöra vad som är rätt och fel. Jag har en PDF-guide som hjälper dig utveckla en orubblig karaktär med fokus på personlig integritet, individuation och självmedvetenhet. Den är gratis. Ange din e-post nedan så skickar jag e-boken.