fbpx

Etik och moral: En handbok för att fatta bättre beslut

I dagens komplexa värld ställs vi alla inför svåra val och beslut – från globala kriser med krig och oro till personliga dilemman kan det vara svårt att navigera.

Oavsett om vi undviker dessa val eller tar oss an dem, kan det vara svårt att hitta en lösning.

Vi kan fastna i eviga tankar om möjliga utfall eller kämpa med vilken väg vi ska ta.

Det kan leda till att vi känner oss pressade att fatta ett snabbt beslut, som att lösa problemet var viktigare än att göra det rätt.

Men om vi vill ta itu med dessa frågor på ett effektivt sätt, behöver vi lära oss att reflektera över oss själva.

Etik och moral ger oss verktygen för att lösa svåra beslut och hjälper dig att hitta egna svar på livets allra viktigaste frågor.

I den här handboken kommer du lära dig etik och moral, olika etiska teorier och hur de kan tillämpas för att fatta bättre beslut.

Låt oss börja.

Innehållsförteckning

Om författaren

Jag är författaren till den här handboken och jag spenderar tusentals timmar på att bryta ner komplexa ämnen och sammanställa mina insikter i enkla format (som den här handboken).

Varje år läser tusentals människor mina artiklar och böcker på den här sajten. Om du vill veta mer om mig och min bakgrund, så kan du besöka min om-sida.

I den här handboken kommer du lära dig grunderna i etik och moral. Det finns sju kapitel som kommer hjälpa dig att få en förståelse för olika etiska teorier och hur de kan användas för att reflektera över vad som är rätt och fel.

Personliga värderingar 2.0

Jag har en E-bok som förklarar hur värderingar fungerar på riktigt och hur du tar fram dina egna (med hjälp av dygder). Den är gratis. Klicka på knappen nedan så skickar jag e-boken.

Varför har jag skrivit handboken?

Jag har länge varit intresserad av etik och moral eftersom det handlar om våra värderingar och hur vi navigerar genom livets svåraste frågor.

Varje dag möter vi situationer där våra värderingar krockar och det kan vara svårt att veta vad man ska göra.

De som reflekterar över sina val betraktas ofta som goda människor, eftersom de verkar ha en kärna av värderingar och karaktären att stå upp vid de svåra besluten.

Det är dessa människor som kan älta länge över svåra val som andra människor, som bara lever sina liv utan någon större eftertanke, kanske aldrig ens ser som ett problem.

Under de närmaste trettio minuterna kommer du få grundläggande förståelse för etik och moral och hur du kan reflektera över dig själv för att lösa dessa problem på ett strukturerat sätt.

Nu börjar vi.

Kapitel 1: Vad är etik och moral

I det första kapitlet börjar vi med grunderna och besvarar vad etik och moral är och varför vi behöver dem.

Vidare kommer vi att undersöka förhållandet mellan etik, värderingar och normer.

Så låt oss komma igång.  

Etik och moral

Människor är sociala varelser som trivs i sällskap med andra människor, men att leva tillsammans kan leda till konflikter.

Därför behöver vi riktlinjer att leva efter och det är här etik och moral kommer in i bilden.

etik och moral

Etik och moral handlar om vilka handlingar som anses rätt eller fel, och vad vi bör sträva efter eller undvika i moraliska situationer.

Genom att använda etik och moral kan vi definiera vad som är viktigt i livet, förstå varför vi reagerar på vår omgivning och avgöra vad som är rätt och fel.

De flesta har redan en förståelse för vad som är rätt och fel. Även om de inte kan ge en vattentät definition av begreppet, så kan de ändå känna igen det när de ser det.

Även om etik och moral ofta används synonymt, finns det skillnader mellan dem.

Låt oss utforska det närmare.

Vad är etik?

Etik har sitt ursprung i det grekiska ordet ”ethos”, som betyder karaktär eller sätt att leva.

Etik handlar om hur vi tänker och resonerar kring moraliska frågor och söker svar på vad som är ”rätt och fel”, ”gott och ont”, eller vad ord som ”rättvisa”, ”lycka” eller ”jämlikhet” egentligen betyder.

Det handlar om att analysera begreppen, utföra tankeexperiment och argumentera för olika åsikter.

Till exempel kan vi diskutera varför det är omoraliskt att stjäla saker från affären.

Vad är moral?

Moral har sitt ursprung i det latinska ordet ”morales”, som betyder sed eller sedvänja.

Det handlar om våra konkreta handlingar och åsikter när det kommer till frågor som ”rätt och fel” och ”gott och ont”.

Moral handlar om hur vi människor beter oss i vissa situationer och vad vi själva anser är rätt och fel utifrån vissa etiska regler.

Till exempel åsikten att det är omoraliskt att stjäla saker i affären.

Vad är värderingar?

Värderingar och normer är grundläggande element inom etiken.

Värderingar är grundläggande principer eller övertygelser som styr vårt tänkande och påverkar våra beslut.

De visar vad du tycker är bra, vad du eftersträvar och vad som är viktigt för dig.

Värderingar fungerar som en guide för din uppfattning av vad som är gott och värdefullt, eller ont och bör undvikas.

De ger ideal och normer som hjälper dig att bedöma saker, val, handlingar och händelser utifrån dina personliga värderingar.  

Vad är normer?

Normer är principer som baseras på värderingar och som styr vad som anses lämpligt eller förväntas av någon.

Normer kan vara uppmanande som exempelvis ”tacka för maten” eller ”behandla andra som du själv vill bli behandlad”.

De kan också vara förbjudande som ”stjäl inte” eller ”du ska inte ljuga”.

Det finns sociala normer styr vad som är lämpligt beteende inom en viss grupp av människor eller kultur, exempelvis att stå i kö, hälsa på människor och visa tacksamhet.

Sedan finns legala normer som fastställs av myndigheter och regeringar för att avgöra vad som är lagligt eller inte i samhället, exempelvis trafikregler, brott och straff samt skatter.

Kapitel 2: Varför etik och moral?

I det andra kapitlet förklarar vi varför etik och moral är viktigt både för individen och samhället som helhet.

Jag kommer också att undersöka hur vi kan använda etik och moral för att vägleda oss till att tänka utanför oss själva.

Låt oss fortsätta diskussionen.

Varför är etik och moral viktigt?

Har du någonsin funderat över varför vi lever som vi gör?

Varför det finns så mycket lidande i världen med krig, fattigdom, brottslighet och våld?

En del av svaren ligger i besluten som fattas av individer eller grupper av människor.

Beslut kan vara komplexa och det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt och fel.

Därför är etik och moral viktigt för att hjälpa oss att fatta bättre beslut som tar hänsyn till våra egna värderingar och samhället som helhet.

Här kommer tre fler skäl varför etik och moral är viktigt.

1. Etik handlar om att tänka på andra

Frågor inom politik, abort eller krig kan ofta väcka starka känslor.

I hjärtat av moraliska frågor ligger en oro för något eller någon annan än enbart våra egna önskningar och intressen.

När våra känslor är iblandade är det lätt att de styr våra resonemang och riskerar att leda till dåliga beslut.

För att hantera dessa frågor kan vi använda etik och moral för att tänka på något bortom oss själva.

Etik och moral handlar i grunden om människor, samhället, gud eller det högsta goda.

Det erbjuder teorier och principer som kan hjälpa oss att lösa komplicerade frågor på ett strukturerat sätt.  

2. Etik handlar om flera svar

Människor strävar i grund och botten efter att göra det som är ”rätt” och undvika det som är ”fel”.

Men även om de inte alltid kan avgöra vad som är ”rätt”, så gillar de åtminstone tanken att det någonstans därute finns en korrekt lösning på alla moraliska problem.

Många vill ha ett enda ”rätt” svar på svåra etiska frågor, men det är sällan så enkelt.

Det finns ofta flera svar som kan vara rätt, eller bara några mindre dåliga.

Etik och moral tvingar individer att reflektera och ta ansvar för sina egna val och handlingar, istället för att förlita sig på regler eller normer.

3. Etik handlar om att leva tillsammans

Etik och moral är inte bara viktig för individen utan också för samhället.

Eftersom vi lever tillsammans med andra människor, måste vi hänsyn till dem och samhället som helhet.

Etik och moral hjälper till att skapa en gemensam grund av värderingar och normer som människor kan lita på och leva efter.

Att ha ett gemensamt system av värderingar och principer betyder att vi kan arbeta tillsammans mot gemensamma mål och bygga ett mer sammanhängande och harmonisk gemenskap.

Kapitel 3: Etiska frågor

I det tredje kapitlet undersöker vi olika typer av etiska frågor och försöker svara på vad som är rätt och fel, gott och ont och för vem det gäller.

Dessutom kommer jag att förklara hur dessa olika frågor hänger ihop och hur de kan kopplas till olika etiska teorier.

Vi rör oss vidare.  

Vilka etiska frågor finns?

Inom etik och moral finns en mängd olika frågor att utforska och ta ställning till.

För det första finns det olika teorier som försöker definiera vad som är gott och ont. Dessa teorier belyser vad som är önskvärt och vad vi bör sträva efter som individer och samhälle.

Sedan finns det frågor om vad som är rätt och fel. Det är ett komplex ämne och därför finns flera olika etiska teorier som försöker besvara dessa frågor på ett så objektiv sätt som möjligt.

En annan viktig fråga inom etik och moral är vem som ska ta del av det goda och vilka som ska ta hänsyn till varandra.

Ska man ta hänsyn till sig själv, andra eller kanske båda samtidigt?

Vad är rätt och fel?

För att avgöra om en handling är etiskt rätt finns det olika sätt att resonera.

rätt och fel

Det finns förenklat fyra vanliga sätt att avgöra vad som är rätt och fel.

1. Konsekvenser

En handling bedöms utifrån dess konsekvenser och vilka följder den får.

Om konsekvenserna är goda och önskvärda är handlingen rätt, annars är den fel.

2. Regler

En handling bedöms utifrån om den följer etiska regler eller normer som anses vara rättvisa och giltiga.

Om handlingen överensstämmer med dessa regler är den rätt, annars är den fel.

3. Avsikter

En handling bedöms utifrån de avsikter som personen har med handlingen.

Om avsikterna är goda och välmenande är handlingen rätt, annars är den fel.

4. Egenskaper

En handling bedöms utifrån personens egenskaper eller karaktär.

Om personen är en god person och har goda avsikter är handlingen rätt, annars är den fel.

Vad är gott och ont?

Inom etiska teorier försöker man definiera vad som är gott och ont, det vill säga vad som är önskvärt och vad man bör undvika.

gott och ont

Detta är viktigt för att ge vägledning om hur man bör handla och fatta beslut som leder till det som anses vara gott.

Här är några exempel på det som anses vara gott inom några vanliga etiska teorier.

1. Lycka

Lycka är en egenskap som de allra flesta anser vara högt värderad inom etisk teori. Enligt konsekvensetiken är lycka det högsta goda och styrande för etiska val.

Detta innebär att man bör sträva efter att maximera lyckan och minimera lidandet i samhället.

2. Njutning

Njutning är en egenskap som de allra flesta anser vara högt värderad inom etisk teori.

Precis som med lycka är det viktigt att maximera njutningen och minimera lidandet i samhället enligt konsekvensetiken.

3. Eudaimonia

Eudaimonia är ett grekiskt ord som kan översättas till ”lyckligt liv” eller ”välbefinnande” och är en central tanke inom Aristoteles dygdetik.

Att uppnå eudaimonia handlar om att utveckla positiva karaktärsdrag.

Att förstå vad som anses vara gott och ont är viktigt för att kunna fatta välgrundade och hållbara beslut.

För vem?

En annan viktig fråga är vilka som ska få ta del av det som anses vara gott och önskvärt. Det finns tre olika synsätt på denna fråga.

1. Egoism

Egoism innebär att man fokuserar på sin egen lycka och välbefinnande, och att man prioriterar sina egna intressen framför andras.

2. Altruism

Altruism däremot handlar om att man tar hänsyn till andras lycka och välbefinnande, och prioriterar deras intressen framför sina egna.

3. Universalism

Universalism innebär att man strävar efter att uppnå det som är gott och eftersträvansvärt för alla, oavsett om man själv eller andra drabbas.

Det är viktigt att tänka på dessa frågor när man tar beslut om hur man bör handla.

Kapitel 4: Metaetik

I det fjärde kapitlet kommer vi att utforska metaetikens grundläggande betydelse för att förstå vad etik och moral faktiskt är.

Jag kommer också undersöka hur olika teorier relaterar till moralen och om den är sann eller falsk, objektiv eller subjektiv, absolut eller relativ.

Låt oss undersöka detta från en annan synvinkel.

Vad är metaetik?

Metaetik är en gren inom filosofin som undersöker vad etik och moral verkligen är, hur de fungerar och om de är sanna eller falska.

Ordet ”meta” betyder ”bortom” eller ”bakom”, vilket innebär att det handlar om abstrakta och filosofiska frågor om moralens natur.

Metaetiken reflekterar över vad moraliska påståenden och teorier egentligen betyder och hur vi kan förstå dem, istället för att fokusera på konkreta moraliska handlingar, som vad som är rätt och fel i en viss situation.

Metaetiken omfattar tre huvudområden: semantik, ontologi och epistemologi.

1. Semantik: Betydelsen av moraliska termer

Semantik handlar om betydelsen av moraliska termer och hur moraliska påståenden ska tolkas. Det kan handla om exempelvis följande frågor:

  • Vad menas med rätt och fel?
  • Är moraliska påståenden sanna eller falska?

2. Ontologi: Moralens natur och existens

Ontologi handlar om moralens natur och existens. Det kan handla om exempelvis följande frågor:

  • Är moralen objektiv eller subjektiv?
  • Är moraliska påståenden relativa eller universella?

3. Epistemologin: Kunskap om moraliska påståenden

Epistemologi handlar om hur vi kan ha kunskap om moraliska påståenden och moraliska teorier. Det kan handla om exempelvis följande frågor:

  • Kan vi ha objektiv kunskap om moraliska fakta?
  • Vilka metoder kan vi använda för att få kunskap om moraliska påståenden?

Genom att undersöka dessa frågor kan vi få en djupare förståelse för vad etik och moral verkligen är och hur vi kan utveckla moraliska teorier på ett mer välgrundat sätt.

Vad är moraliska påståenden?

Innan vi börjar fördjupa oss är det viktigt att verkligen förstå vad moraliska påståenden är.

Moraliska påståenden handlar om vad som anses vara rätt eller fel, gott eller ont. Exempel på moraliska påståenden är:

  • Att stjäla är fel
  • Att döda är fel
  • Att hjälpa människor är rätt
  • Det är viktigt att vara ärlig

Vi använder moraliska påståenden när vi uttrycker våra åsikter om vad som bör eller inte bör göras, och när vi bedömer handlingar som rättvisa eller orättvisa.

En historisk debatt

Platon är en känd historisk filosof som levde i antikens Grekland cirka 383 år f.Kr.

Han skrev en av de första skrifterna om metaetik i boken ”The Republic”, där han utforskade frågor om etik och moral.

I boken finns en känd dialog mellan Sokrates (en av Platons lärare) och Thrasymachus som argumenterar för motsatta sidor om moralens natur.

Sokrates hävdar att moralen är objektiv, medan Thrasymachus menar att moralen är påhittad av människan och subjektiv.

Den här debatten har fortsatt att prägla metaetiken genom århundradena och är en av de grundläggande frågorna inom området.

Går det att bevisa?

Det är relativt enkelt att avgöra om påståenden som “jorden är större än månen” eller “två plus två är fem” är sanna eller falska, då de är objektiva och opersonliga sanningar som kan bevisas utan tvivel.

Däremot är det mycket svårare att göra samma bedömning när det gäller moraliska påståenden, som exempelvis “det är fel att stjäla” eller “du borde alltid tala sanning”.

Filosofer är inte överens om vilken sida av debatten som är korrekt, vilket har lett till olika teorier om moralens natur.

Låt oss undersöka detta närmare.

Metaetikens frågor

Metaetik kan vara ett utmanande område att förstå och använda.

Därför vill jag guida dig genom några grundläggande frågor för att hjälpa dig bedöma var du står som metaetisk tänkare.

Här kommer en modell som kategoriserar de fem metaetiska teorierna i de två huvudkategorierna kognitivism/icke-kognitivism och realism/anti-realism för att öka överskådligheten och tydligheten.

Du kan även följa den här guiden om det känns svårt att förstå.

RealismAnti-realism
KognitivismNaturalism
Icke-naturalism
Misstagsteorin
Icke-kognitivismEmotivism
Preskriptivsm

Fråga 1: Är moraliska påståenden sanna eller falska?

En viktig debatt inom metaetiken handlar om vad som menas med moraliska påståenden och om de kan vara sanna eller falska.

Till exempel när någon säger ”att stjäla är fel”, vad menar de egentligen?

Det här är en fråga som en filosof skulle ställa för att hjälpa oss att förstå vad som händer när människor diskuterar moraliska frågor.

Det finns två filosofiska positioner i denna debatt – antingen kan moraliska påståenden anses vara sanna eller falska, eller så kan de inte anses vara det.

Sant eller falsktEj sant eller falskt
Jorden är runtWow!
Två plus två är femBu för stöld!
Universum är oändligtSnälla stjäl inte!
Jag gillar inte stöldazsxc43t

I den vänstra kolumnen kan påståenden antingen vara sanna eller falska. Som exemplet visar är det första påståendet sant, medan det andra är falskt.

I den andra kolumnen kan påståenden varken vara sanna eller falska, eftersom de snarare är känslofraser eller nonsens som inte kan bedömas utifrån sanningshalt.

Beroende på om du tror att moraliska påståenden kan vara sanna eller falska, så kan du identifiera dig som antingen kognitivist eller icke-kognitivist.

Icke-kognitivism

Om du påstår att moraliska påståenden inte är sanna eller falska, är du en icke-kognitivist.

Icke-kognitivism hävdar att moraliska påståenden inte är sanna eller falska, eftersom de inte uttrycker verkliga påståenden.

En icke-kognitivist skulle säga att när någon säger “det är fel att ljuga”, så uttrycker de inte en sann eller falsk moralisk uppfattning. Istället uttrycker de känslofraser, attityder eller uppmaningar.

Enligt den här synen är moraliskt språk meningslöst och används inte för att beskriva moraliska sanningar.

David Hume är en av de mest inflytelserika filosoferna inom metaetiken och anses vara en ledande förespråkare för icke-kognitivismen. Det finns två typer av icke-kognitivism:

Emotivism

Emotivismen, försvarad av A. J. Ayer och Charles Stevenson, hävdar att moraliska påståenden är icke-kognitiva som uttrycker känslofraser eller ogillande.

De är inte sanna eller falska, utan snarare uttryck för subjektiva känslor.

Ayer argumenterar för att moraliska påståenden som ”att stjäla är fel” betyder något som ”bu för stöld!”.

Preskriptivism

Preskriptivism, försvarad av R. M. Hare, hävdar att hävdar att moraliska påståenden fungerar som imperativa satser som ger instruktioner om vad man bör göra.

De är inte sanna eller falska, utan snarare uttryck för vad som bör göras.

Hare argumenterar för att moraliska påståenden som ”stjäla är fel” betyder något som ”döda inte!”.

Kognitivism

Om du säger att moraliska påståenden kan vara sanna eller falska, är du en kognitivist.

Kognitivism hävdar att moraliska påståenden är sanna eller falska, precis som påståenden om fakta i världen.

Till skillnad från icke-kognitivism är de “sanningssökande” och kapabla att vara sanna eller falska. En känd förespråkare inom kognitivism är G. E. Moore.

En kognitivist skulle säga att när någon säger “det är fel att ljuga”, så uttrycker de en sann moralisk uppfattning.

De flesta former av kognitivism hävdar att vissa sådana påståenden är sanna (realism och anti-realism), till skillnad från misstagsteorin.

Misstagsteorin

Misstagsteorin hävdar att även om moraliska påståenden uttrycker påståenden, är alla sådana påståenden falska.

Således blir påståendet ”stjäla är moraliskt fel” och påståendet ”stjäla är moraliskt tillåtet” falska enligt teorin.

Det är som om någon tror det finns en färg som heter “gren” och sa “gräset är gren”. Det här påståendet skulle vara falskt eftersom “gren” inte existerar.

J. L. Mackie är förmodligen den mest kända förespråkaren av misstagsteorin.

Eftersom misstagsteorin förnekar att det finns moraliska sanningar, kan den leda till nihilism.

Nihilism omfattar alla metaetiska teorier som inte tror på att det finns sanna moraliska påståenden. Det vill säga, misstagsteorin och icke-kognitivismen.

Om du däremot hävdar att vissa moraliska påståenden är sanna, då är du en realist.

Då blir nästa steg att avgöra om moraliska fakta är objektiva eller subjektiva.

Fråga 2: Är moraliska påstående objektiva eller subjektiva?

En viktig fråga inom metaetiken är om moralen är objektiv eller subjektiv.

Det kan vara förvirrande att höra filosofer prata om moraliska påståenden som objektiva eller subjektiva.

Men det handlar om huruvida moraliska egenskaper och fakta existerar oberoende av mänskliga uppfattningar.

För att hjälpa dig att avgöra om du är realist eller ej, kan du ställa dig frågan: Är det möjligt att varje person i världen har fel om ett visst moraliskt påstående?

Om du tror att moraliska fakta är oberoende av om människor tror att de är sanna, så är du förmodligen en realist.

Realism

Realism innebär att moraliska påståenden uttrycker objektiva fakta eller sanningar om moralen som är oberoende av våra egna åsikter eller känslor.

Med andra ord så hävdar realismen att det finns en moralisk verklighet som existerar oberoende av vad människor tror eller känner.

Om någon säger “stöld är fel” så kan det vara sant på ett opersonligt och objektivt sätt, oavsett vad någon tycker, känner, påstår eller tror.

Kända filosofer som ansåg att moralen var objektiv är Fjodor Dostojevskij, Immanuel Kant och Platon.

Man kan anse att en sanning om moralen är oberoende av mänskliga uppfattningar, på samma sätt som i naturvetenskapen.

Till exempel, precis som det är sant att jorden kretsar kring solen oavsett vad någon tror eller tycker om det, kan det finnas moraliska sanningar som är opersonliga och objektiva.

Realism kan delas in i två huvudsakliga varianter: naturalism och icke-naturalism.

Naturalism

Naturalism är en form av realism som hävdar att det finns objektiva moraliska egenskaper, vilka är naturliga egenskaper som kan beskrivas med samma sorts termer som vetenskapliga, biologiska eller evolutionära fakta.

Enligt naturalismen är moraliska påståenden sanna eller falska i samma mening som vetenskapliga påståenden kan vara det.

Några kända filosofer inom naturalismen är W. D. Ross och Sam Harris.

Icke-naturalism

Icke-naturalism är en form av realism som hävdar att det finns objektiva moraliska egenskaper som inte kan reduceras till eller beskrivas i termer av andra egenskaper, exempelvis vetenskapliga, biologiska eller evolutionära fakta.

Istället anses dessa egenskaper vara icke-naturliga och kan vara av andlig eller religiös natur, eller vara baserade på intuition.

En ledande filosof inom icke-naturalism är G. E. Moore.

Men tror du att sanningen i ett moraliskt påstående inte är oberoende av människors tro på det, så leder det till ett annat område.

Anti-realism

Anti-realism hävdar att moralen är subjektiv och att moraliska påståenden inte beskriver några objektiva moraliska fakta, utan är relaterade till våra egna känslor, önskningar eller attityder.

Enligt anti-realismen finns det inte någon verklig moralisk verklighet som existerar oberoende av våra egna åsikter och preferenser.

Om någon säger “jag ogillar stöld” så uttrycker personen en personlig åsikt eller känsla. Enligt anti-realismen är moraliska påståenden inte objektivt sanna, utan endast en fråga om personliga preferenser och åsikter.

Till skillnad från realismen förnekar anti-realismen existensen av objektiv verklighet, sanning eller kunskap. Kända filosofer som ansåg att moralen var subjektiv är bland annat Friedrich Nietzsche och Jean-Paul Sartre.

Enligt anti-realismen blir moraliska påståenden sanna eller falska genom att människors attityder och/eller konventioner avgör dem.

Det finns tre alternativ för vilkas övertygelser som avgör sanningen i moraliska påståenden: varje samhälle, varje individ eller någon specifik individ (till exempel Gud).

Ideal obervatörsteori

Ideal observatörsteori eller “Ideal observer theory” är en form av anti-realism som hävdar att vad som är rätt eller fel beror på vad en hypotetisk och ideal observatör skulle anse vara rätt och fel.

Teorin försöker ge universella svar på moraliska frågor genom att hänvisa till ett hypotetiskt subjekt. Kända filosofer inom den här teorin är Roderick Firth och Richard Brandt.

Gudomlig befallningsteori

Gudomlig befallningsteori “Divine Command Theory” en annan form av anti-realism som hävdar att vad som är rätt eller fel beror på Guds vilja.

Man anser att en handling är rätt eller fel beroende på om Gud godkänner eller ogillar den. Kända filosofer inom gudomlig befallningsteori är William Paley och Immanuel Kant.

Fråga 3: Finns det universella moraliska regler?

Inom moralisk filosofi finns det också en debatt om det finns universella moraliska regler som gäller för alla, oavsett tid och plats.

Moralisk absolutism

En teori som förespråkar existensen av universella moraliska regler är moralisk absolutism.

Den hävdar att det finns vissa moraliska principer som gäller oavsett tid och plats, och att det finns absoluta moraliska regler som aldrig får brytas.

De som tror på moralisk absolutism anser att det finns sådana universella regler som gäller för alla och att dessa regler kan upptäckas.

Detta tänkande är vanligt inom religion och religiösa synpunkter på etik tenderar att vara absolutistiska.

Moralisk relativism

Moralisk relativism är en annan teori som hävdar att moralen är relativ och föränderlig över tiden och mellan olika kulturer. Enligt denna teori kan moraliska regler variera mellan olika kulturer och perioder i historien.

Moralrelativister tycker att det är okej att moralen är relativ och motsätter sig idén att det finns objektiva och upptäckbara “superregler” som alla kulturer borde följa.

De tror att relativism respekterar mångfalden av mänskliga samhällen och svarar på de olika omständigheterna kring mänskliga handlingar.

Kapitel 5: Normativ etik

I det femte kapitlet kommer vi att noggrant undersöka olika etiska teorier och förklara hur de fungerar.

Jag kommer också att ge exempel på hur man kan tillämpa dem på vardagliga situationer samt hur de besvarar frågor om vad som är rätt och fel, gott och ont och för vem det gäller.

Nu rör vi oss vidare.

Vad är normativ etik?

Normativ etik är en gren inom filosofin som fokuserar på innehållet i moraliska bedömningar och kriterierna för vad som anses vara rätt eller fel.

Ordet “normativ” syftar på att fastställa hur något bör vara och är alltså preskriptivt eller föreskrivande.

Inom normativ etik presenteras teorier som föreskriver hur man bör handla, till exempel att man bör säga sanningen och inte stjäla.

Syftet är att försöka fastställa vad som faktiskt är gott och rätt samt att ge vägledning för moraliskt handlande.

Med normativ etik vill man besvara frågor som:

  • Hur bör vi leva?
  • Vilka moraliska principer bör vi följa?

Dessa frågor är normativa och svaren som presenteras är värderingar.

För att besvara dessa frågor kan man använda sig av olika etiska teorier, vilka kommer att diskuteras mer ingående i det femte kapitlet.

Konsekvensetik

Konsekvensetik är en etisk teori som har sitt ursprung i den brittiske filosofen och nationalekonomen John Stuart Mill (1806–1873).

Mill anses vara den mest inflytelserika liberala ideologen under 1800-talet och skaparen av utilitarismen, en form av konsekvensetik.

Enligt utilitarismen är det som är rätt och fel baserat på handlingens konsekvenser. Man anser att en handling är rätt om den leder till goda konsekvenser och fel om den leder till dåliga konsekvenser.

orsak-och-verkan

Enligt denna teori är det som är gott och ont synonymt med lycka och lidande. En handling är god om den resulterar i en större mängd lycka, vilket enligt teorin är samma sak som njutning. Därför bör man sträva efter njutning och undvika smärta och lidande.

Det högsta goda enligt utilitarismen är lycka, vilket anses vara värdefullt i sig självt. Allt annat är bara värdefullt som ett medel för att uppnå lycka.

Teorin sammanfattas ofta som “största möjliga lycka för största möjliga antal”, vilket innebär att den är universalistisk och tillämpbar för alla.

För att avgöra om en handling är rätt eller fel enligt utilitarismen måste man alltid fundera på vilka konsekvenser som skulle uppstå om man utförde handlingen.

För att teorin ska fungera måste man på något sätt kunna veta vilka konsekvenser olika handlingar leder till, mäta lycka och jämföra lycka bland människor.

Även om många håller med om att njutning är önskvärt, är det få som helt stödjer idén om att det är det enda som är önskvärt för dess egen skull. Trots det har utilitarismen haft stor inverkan på filosofi och moraliskt tänkande.

Pliktetik

Pliktetik, även känd som regeletik, grundar sig på den tyske filosofen Immanuel Kants (1724–1804) arbeten. Kant anses vara en av de mest betydelsefulla moderna filosoferna och skaparen av pliktetiken.

Enligt pliktetiken är det inte konsekvenserna som avgör vad som är rätt eller fel, utan snarare vilka regler eller plikter som avgör vilken handling som är moraliskt korrekt. En handling anses rätt om den utförs av en god vilja, och därmed utifrån ren pliktkänsla.

Kant ansåg att människan är en rationell, fri och autonom varelse som är kapabel att låta våra handlingar styras i enlighet med vårt förnuft. Att handla moraliskt är således att handla rationellt, i enlighet med vårt förnuft.

Enligt pliktetiken är det inte lycka som är det som är gott och ont, utan den goda viljan. Kant ansåg att auktoritet som Gud är det högsta goda. Pliktetiken är en universalistisk teori, vilket innebär att den gäller för alla människor.

Kategoriska imperativet

En viktig del av denna teori är det kategoriska imperativet, som är en moralisk skyldighet som gäller för alla och som är oberoende av individers önskemål eller mål.

Enligt det kategoriska imperativet är det moraliskt rätt att handla så att maxim för ens handling skulle kunna upphöjas till en allmän lag. Detta betyder att man enbart bör agera efter de regler som man själv vill att alla andra ska följa i alla situationer.

Ett annat sätt att uttrycka det kategoriska imperativet är att man aldrig bör behandla någon person som enbart ett medel för att uppnå ett mål, utan alltid också som ett mål i sig.

Detta innebär att man måste se varje person som en egen individ och aldrig använda dem som ett redskap för att uppnå egna mål.

En handling anses vara moraliskt acceptabel enligt pliktetiken om den skulle vara acceptabel om alla följde samma regel i alla situationer.

Detta innebär att även om en handling skulle leda till goda konsekvenser, är den inte rätt om den bryter mot de moraliska regler som är universella och oberoende av individuella önskningar och mål.

Avsiktsetik

Avsiktsetik, eller sinnelagsetik, är en etisk teori som betonar att det är personens avsikter som avgör om en handling är rätt eller fel.

Teorin har sina rötter i Nya Testamentet och i Jesus sätt att handla, där allt som görs med kärlek anses vara rätt.

Enligt avsiktsetiken är det inte endast plikten eller handlingens konsekvenser som avgör dess moraliska värde.

Istället anser man att det är avsikten som avgör om en handling är rätt eller fel. En handling anses vara rätt om den utförs med goda avsikter, och fel om den utförs med dåliga avsikter.

Det högsta goda enligt avsiktsetiken är den goda avsikten. Teorin är universalistisk, vilket innebär att den gäller för alla.

En utmaning med avsiktsetiken är att det kan vara svårt att veta människors verkliga avsikter med deras handlingar.

Dessutom kan man resonera att man kan bete sig hur som helst så länge avsikten med handlingen är god, vilket kan leda till moraliskt tvivelaktiga handlingar som utförs under täckmantel av goda avsikter.

Trots dessa utmaningar betonar avsiktsetiken vikten av att reflektera över ens egna avsikter och att agera i enlighet med dem. Genom att handla med goda avsikter och med kärlek kan man enligt teorin uppnå moralisk riktighet.

Dygdetik

Dygdetik är en etisk teori som fokuserar på att vara en god person, snarare än att utföra rätt eller fel handlingar. Aristoteles, en av de mest inflytelserika filosoferna från antikens Grekland, var en dygdetiker.

Inom dygdetiken är personens karaktär det centrala. Istället för att fråga vad som är rätt eller fel, ställer man frågan “hur är en moraliskt god person?” En dygd är ett personligt karaktärsdrag som yttrar sig i ett rutinmässigt beteende som är bra eller värt beröm.

Teorin kan sammanfattas som “att vara en god person” och innebär att en person strävar efter att leva efter dygderna. Det högsta goda inom dygdetiken är “eudamonia“, vilket betyder “det goda livet” eller “lycka”.

En bra person kännetecknas av dygder som ärlighet, mod, lojalitet, vänlighet, generositet och ambition. En dålig person kännetecknas av laster som oärlighet, feghet, illojalitet, elakhet, snålhet och lathet.

En viktig princip i dygdetiken är den gyllene medelvägen, som innebär att dygder utgör en balanspunkt mellan två laster.

Till exempel är mod en dygd som befinner sig mellan lasterna feghet och dumdristighet, medan generositet är en dygd som befinner sig mellan lasterna snålhet och slöseri.

En överdriven dygd kan dock också bli en last. Det är exempelvis bra att vara generös istället för snål, men det är viktigt att generositeten inte leder till slösaktighet.

En annan viktig aspekt i dygdetiken är att karaktär är någonting som behöver växa fram och utvecklas över tid. Det går inte att bli dygdig från en dag till en annan. Detta kräver träning och engagemang, genom att utföra goda handlingar och sträva efter att leva efter dygderna.

Kapitel 6: Praktisk etik

I det sjätte kapitlet undersöker vi hur man kan tillämpa etiska teorier på konkreta situationer.

Jag kommer också ge exempel på områden samt visa hur etiska teorier kan besvara frågor om vad som är rätt och fel.

Låt oss gå vidare.

Vad är praktisk etik?

Praktisk etik, eller tillämpad etik, handlar om att använda etiska teorier för att lösa praktiskt moraliska problem inom olika områden som medicin, teknik, miljö och affärer.

Praktisk etik undersöker kontroversiella ämnen som abort, krig, djurrättigheter och dödsstraff och försöker besvara frågor som:

  • Är moraliskt fel att äta kött?
  • Är det rätt att bryta mot lagen?
  • Ska vi ska ha dödsstraff?
  • Är abort rätt eller fel?

Affärsetik

Affärsetik handlar om de moraliska och etiska principer som vägleder företag hur de ska agera i olika situationer.

Det inkluderar beteenden som bryter mot företagets regler och som kan vara olagliga eller moraliskt dåliga, som mänskliga rättigheter, ägandefrågor och antikorruption.

Artificiell intelligens (AI)

AI-etik är en gren inom tillämpad etik som fokuserar på de etiska frågor och problem som uppstår i samband med artificiell intelligens.

Det handlar om hur utvecklare, tillverkare, myndigheter och operatörer bör bete sig för att minimera de etiska riskerna som kan uppstå från AI i samhället.

AI-etik delas in i tre tidsperspektiv: omedelbara frågor, medellångsiktiga frågor och långsiktiga frågor.

AI-etik inkluderar också fält som maskinetik och robotetik, som undersöker etiska koder för artificiella moraliska agenter.

Medicin

Den medicinska etiken är gäller all medicinsk verksamhet och bygger på flera olika etiska värden.

Människor som arbetar inom sjukvård, forskning och liknande kan använda dessa värden som stöd och riktlinjer när det kommer till medicinska beslut.

Några av de etiska värdena inkluderar autonomi, göra gott, inte skada, rättvisa, livskvalitet och värdighet. Det finns även flera underavdelningar inom den medicinska etiken för olika specialiteter.

Djurrätt

Inom djurrättsetik diskuteras frågor som berör hur vi i praktiken kan tillämpa olika etiska uppfattningar på saker som rör djurens värde.

Det handlar om hur vi bör behandla djur och om alla djur är lika mycket värda.

Några exempel på andra frågor som diskuteras i djurrättsetik är hur mycket ett djur är värda jämfört med en människa och om djur har rättigheter.

Djurrättsorganisationer betonar att djur är levande, medvetna och kännande varelser som kan uppleva både glädje och smärta.

Trots att många människor behandlar sina husdjur väl, behandlas djur i andra sammanhang ofta illa.

Till exempel används djur ofta i forskning och försök där de utsätts för smärta och lidande. Djurrättsetik handlar också om att undersöka hur vi kan förbättra djurens situation och behandling i dessa sammanhang.

Kapitel 7: Etiska dilemman

I det sjunde kapitlet kommer vi utforska begreppet etiska dilemman och hur man kan hantera sådana situationer.

Vidare kommer jag ge exempel på etiska dilemman och visa hur det vi lärt oss i tidigare kapitel kan användas för att fatta rätt beslut.

Nu börjar vi närma oss avslutningen.

Vad är etiska dilemman?

Etiska dilemman uppstår när våra egna värderingar och moraliska principer kolliderar med de krav och förväntningar som omgivningen ställer på oss.

Detta kan leda till konflikter mellan moraliska principer och värderingar, vilket skapar svåra val mellan två eller flera alternativ.

etiska dilemman

I det här kapitlet kommer vi att diskutera hur man kan hantera dessa etiska dilemman på ett etiskt sätt, genom att använda olika strategier och verktyg.

Exempel på etiska dilemman

Värderingar spelar en central roll i beslutsfattande. För att identifiera vilka värderingar som styr ditt beslut kan du använda följande synsätt som exempel på etiska dilemman:

Sanning mot lojalitet

Du och din bästa vän arbetar på samma arbetsplats. Din vän blir avskedad för att ha misskött sitt arbete och behöver en referens för att söka ett nytt jobb.

Om din vän ber dig om att vara referens eftersom han inte kan använda sin chef. Vad skulle du göra? Spelar det någon roll varför din vän har misskött sitt arbete?

Individ mot gemenskap

En amerikansk pilot som är tillfångatagen av nazisterna under andra världskriget vet om amerikanernas planer på att invadera Tyskland och blir utsatt för tortyr för att avslöja planerna.

Han är medveten om att tyskarna är experter på olika former av tortyr och inser att han inte kommer att kunna stå emot. Ska han rädda sig själv och avslöja krigshemligheterna eller begå självmord för att skydda nationen?

Kort mot lång sikt

Detta dilemma uppstår ofta i vardagen när du står inför valet att spendera pengar på något nu eller investera pengar på lång sikt. Ska du välja att investera dina pengar eller spendera dem?

Rättvisa mot barmhärtighet

Du upptäcker din son tjuvröka utanför träningslokalen. Han är en stjärnspelare i hockeylaget och ska spela till helgen.

Tar du risken att din son petas från laget genom att berätta för tränaren, eller tar du honom åt sidan, pratar med honom och förlåter honom utan att berätta för tränaren?

Hur du löser etiska dilemman med 9 steg

Du har förmodligen upplevt situationer när dina värderingar har stått i konflikt med varandra.

Etiska dilemman kan vara utmanande, men det finns olika strategier som kan användas för att lösa dem.

Rushworth M. Kidder presenterar en sådan metod i sin bok “Hur goda människor fattar tuffa beslut“, där han beskriver ett ramverk med nio steg för att kunna lösa etiska dilemman.

Låt oss gå igenom processen.

1. Är det en moralisk fråga?

För att avgöra om ett problem kräver ett etiskt beslut är det viktigt att först bedöma om det är en moralisk fråga.

Moraliska frågor handlar ofta om orättvisor, illojalitet, intressekonflikter eller brist på respekt.

Det är viktigt att skilja ut moraliska frågor från beteenden eller sociala normer, samt från värderingar som är mer ekonomiska, tekniska eller estetiska i sin natur.

Icke-moraliska frågor handlar ofta om enkla saker som dåligt uppförande, olämplig klädsel, peta näsan eller att prata högljutt.

Genom att reflektera över konsekvenser, motiv och regler kan du avgöra om det verkligen handlar om ett etiskt dilemma med “rätt står mot rätt” eller om det snarare är en moralisk frestelse där “rätt står mot fel”.

För att avgöra om det är en moraliska fråga kan man tänka på följande exempel.

Bryta mot lagen

I de flesta fall är det fel att bryta mot lagen, oavsett om det beror på att man inte känner till lagen eller medvetet väjer att bryta den.

Ibland kan lagen vara orättvis, men det är ett ämne som vi diskuterar i andra artiklar när vi diskuterar civil olydnad.

Inte tala sanning

Att säga saker som inte stämmer är också fel.

Att påstå att två plus två är fem, att det regnar när det snöar eller att säga att man är sjuk när man inte är det – allt detta är fel.

Den här typen av falska uttalanden utgör kärnan i juridiska processer där man försöker bedöma vad parter säger har hänt oh vad som faktiskt har hänt.  

Sakna moralisk karaktär

Att se någon stjäla utan att berätta det eller lova att träffas för lunch men sedan strunta i det – allt det är fel inte för det bryter mot lagen eller för att det är lögner, utan för att det går emot den moraliska karaktären.

Med andra ord, de är inte förenliga med den inre värdegrunden som är allmänt förstådd och delad, och som utgör definitionen av skillnaden mellan vad som är rätt och fel.

2. Vem är huvudpersonen?

Om det är en moralisk fråga är det viktigt att identifiera vem som är huvudpersonen i situationen.

Är det du själv eller någon annan som är involverad?

När det gäller etiska frågor är vi alla involverade eftersom vi lever i samhället som är beroende av etiska relationer. Därför är det viktigt att ta hänsyn till alla inblandade parter.

3. Samla in information

För att kunna fatta välgrundade beslut krävs det tillräckligt med information. Detta gäller särskilt när det handlar om att fatta etiska beslut.

Att inte veta vad som hänt, vem som sagt vad till vem, vem som har information eller vem som är oskyldig kan lämna stora luckor i förståelsen.

Det beror på att etik inte är något som sker i teorin, utan i den verkliga världen där detaljer kan avgöra motiv och karaktär visar sig i handlingar.

4. Är det rätt eller fel?

För att avgöra om det handlar om ett beslut där det är “rätt mot fel”, kan du använda nedanstående tester.

Lagtestet

Handlar det om att bryta lagen? Om ja, är valet inte mellan två riktiga handlingar utan mellan “rätt och fel” – en fråga om lagen snarare än en moralisk fråga.

Regeltestet

Finns det regler som bör följas? Finns det tydliga normer inom vissa yrkesgrupper, som när en journalist skyddar sina källor? Även om du inte kan gripas för att bryta mot dessa normer, kan det snabbt leda till att du blir förnedrad inom din yrkesgrupp.

Stinktestet

Känner du en obekväm känsla i magen? Detta test bygger på moralisk intuition. Har denna åtgärd en obestämbar lukt av korruption som får dig (och kanske andra) att rygga tillbaka och tveka? Stinktestet ställer frågan om denna åtgärd strider mot dina moraliska principer.

Förstasidetestet

Tänk dig att det du ansåg var en privatsak plötsligt hamnar på förstasidan av tidningen imorgon. Hur skulle du känna då? Om tanken på sådana konsekvenser gör dig obekväm, befinner du dig troligtvis i en situation där det handlar om att avgöra mellan vad som är rätt och fel.

Mammatestet

Om jag var min mamma, skulle jag göra det här? Fokus här ligger på vilken moralisk förebild som betyder mycket för dig. Om tanken på att sätta dig i den personens skor gör dig obekväm, bör du tänka om när det gäller vad du står på gränsen att göra – det kan mycket väl vara fel.

Om ett fall inte klarar av ett eller flera av dessa tester, finns det ingen mening att gå vidare till nästa steg i processen.

Eftersom du hanterar en fråga om “rätt-mot-fel”, kommer vidare utveckling av processen endast vara ett försök att rättfärdiga en oacceptabel handling.

5. Testa rätt mot rätt

Om frågan klarar ”rätt-mot-fel” testet är nästa steg att avgöra vilken typ av dilemma det handlar om.

Försök att analysera det utifrån de fyra synsätten för “rätt-mot-rätt” dilemman som vi gick igenom ovan i våra exempel.

Är det en fråga om sanning mot lojalitet, individ mot gemenskap, kort mot lång sikt eller rättvisa mot barmhärtighet?

Syftet med att identifiera synsättet är inte bara att klassificera frågan, utan också att tydligt belysa att det verkligen är ett genuint dilemma där två djupt rotade kärnvärden står emot varandra.

6. Använd etiska teorier

När du har identifierat de två sidorna av dilemmat, kan du använda de etiska teorierna som vi gick igenom i det femte kapitlet:

  • Konsekvenser – Gör det bästa för majoriteten
  • Regler – Följ dina högsta principer
  • Avsikter/omsorg – Behandla andra som du själv vill bli behandlad
  • Dygder – Hur skulle en god person handla?

Målet är att hitta det resonemang som verkar mest övertygande och relevant för frågan som diskuteras. Det handlar inte om att komma fram till en lösning baserad på en fyra-mot-noll eller tre-mot-en eller liknande.

7. Finns det en tredje väg?

Detta steg handlar om att utforska om det finns en tredje väg genom dilemmat.

Ibland kan det handla om en kompromiss mellan två alternativ som är rätt, eller något kreativt som kan leda till en utmärkt lösning.

8. Ta beslut

När du har vägt de olika etiska teorierna och utforskat om det finns en tredje väg, är det dags att fatta ett beslut.

Detta kräver moraliskt mod, som är en viktig egenskap för ledarskap. Ibland kan det vara enkelt att fatta beslutet, men det kan också vara en svår process att ta sig dit.

9. Reflektera

Efter att beslutet har fattats är det viktigt att gå tillbaka över hela processen och reflektera över lärdomarna som kan tas från den.

Att ta emot feedback kan hjälpa dig att justera din moraliska kompass och ge nya exempel på moralisk riktning. Det är också viktigt att lära av misstag för att bli bättre och mer effektiv nästa gång du ställs inför en liknande situation.

Slutsats

Tack för att du läste min handbok om etik och moral och hur du kan använda olika etiska teorier och verktyg för att fatta bättre beslut.

Genom att förstå vad som är rätt och fel, gott och ont och för vem det gäller, kan vi tänka utanför oss själva och ta mer medvetna beslut.

Nu vill jag höra din åsikt. Vilken teori och strategi kommer du använda först? Har du funderat var du står som metaetisk tänkare?

Låt mig veta vad du tycker genom att lämna en kommentar nedan.

2 svar

  1. Mycket bra.
    Du beskriver alla faser och jag är ganska övertygad att det blir en lärorik arbetsmaterial för mig som vill fördjupa mig i ämnet.

Personliga värderingar 2.0

Jag har en E-bok som förklarar hur värderingar fungerar på riktigt och hur du tar fram dina egna (med hjälp av dygder). Den är gratis. Ange din e-post nedan så skickar jag e-boken.