Paradigm handlar om hur vi uppfattar, förstår och tolkar omvärlden. Ordet kommer från grekiskan och används inom flera områden som psykologi, politik, medicin och sport.

Hur vi ser på omvärlden påverkas till stor del av vår uppväxt. Vår omgivning med familj, vänner, skola och arbete påverkar oss i det tysta och formar våra paradigm.

Oavsett om du vill göra små eller stora förändringar i ditt liv, så måste du börja med att förstå dina paradigm och ändra ditt sätt att tänka. Detta kommer i sin tur förändra din attityd, som förändrar ditt beteende.

En sådan förändring sker naturligt och automatiskt när du upplever ett paradigmskifte, vilket är aha-upplevelsen när du till slut börjar se verkligheten på ett annat sätt.

Men vad är paradigm och hur kan du skapa ett paradigmskifte?

Det här är en fullständig artikel om paradigm som förhoppningsvis leder till många nya aha-upplevelser för dig.

Låt oss börja.

Myten om drömmilen

De flesta löpare har nog hört talas om den så kallade ”drömmilen” som var att springa en engelsk mil på (1 609 meter) under fyra minuter. Det ansågs länge vara en omöjlig gräns för människor att uppnå.

Under 1900-talet försökte flera kända löpare slå det berömda rekordet utan att lyckas. Läkare och vetenskapsmän började säga att det var fysiskt omöjligt att springa så snabbt och att de var livsfarligt att ens försöka.

Sen kom den engelska löparen Roger Bannister. Han trodde inte på gränser då han redan krossat flera under sin uppväxt. Han bestämde sig att bli en första som skulle springa en engelsk mil under fyra minuter, det var hans högsta målsättning.

År 1954 gjorde Bannister det otänkbara. Han bröt drömgränsen och sprang milen på 3 minuter och 59 sekunder. Det var en otrolig prestation. Han hade lyckats övervinna något som inte ens den tidens läkare och vetenskapsmän trodde var möjligt.

Bara 46 dagar senare slog en annan löpare Bannisters rekord. Året därpå slog två nya löpare drömgränsen. Flera följde efter och idag har mer än 1 400 löpare åstadkommit något som en gång ansågs vara en omöjlighet.

Bannister hade inte bara krossat drömgränsen, han hade även krossat myten som skapat gränsen från första början. När paradigmet inte längre var kvar kunde löpare uppfinna nya gränser.

Det är sällan vi reflekterar över våra egna paradigm och vad vi själva har för påhittade gränser.

Vad är ett paradigm?

Enligt ordboken definieras paradigm som ett exempel, mönster eller modell av något.

Ordet paradigm kommer från grekiskan och var från början ett vetenskapligt begrepp. Idag används det normalt i betydelsen synsätt, modell, antagande eller referensram.

Paradigm handlar om hur vi ser världen. Inte själva intrycket utan hur vi uppfattar, förstår och tolkar omvärlden.

Det är de berättelser som börjar i våra huvuden. Till exempel ”han gör alltid så här” eller ”det så det är”.

Allt du gör och säger filtreras genom dessa glasögon. Vilka glasögon du väljer att bära kommer förändra ditt sätt att se på saker och ting.

Väljer du att se genom glasögonen att du är nöjd med de små sakerna i livet. Då kommer du se världen på ett annat sätt. Detta kommer i sin tur förändra dina attityder, vilket förändrar ditt beteende.

Paradigm kan liknas kartor

Ett annat sätt att förstå paradigm är att se dem som kartor.

Låt säga att du har en karta över Stockholm. Då vet du förstås att själva kartan inte är Stockholm utan att det är en förklaring av Stockholm.

Det är precis det som ett paradigm är. Det är en förklaring, modell eller exempel av något annat.

Låt säga att du vill ta dig till en plats i Stockholm. Då vore det bra om du har en karta för att hitta till platsen.

Men tänk om du har fel karta?

Låt säga att du fått en karta över Göteborg istället.

Tänk då hur frustrerande det skulle vara att försöka hitta till rätt adress.

Rätt karta är grundläggande

Låt säga att du skulle försöka ändra ditt beteende. Du kan försöka mer, vara mer ihärdig och vara snabbare. Men det skulle bara leda till att du kommer till fel plats snabbare.

Låt säga att du skulle försöka ändra på din attityd och vara mer positiv. Även om det är bra att vara positiv, så skulle du ändå inte komma till rätt plats.

Det grundläggande problemet har inget att göra med beteende eller attityd. Det handlar om att du har fel karta.

Om du däremot hade rätt karta över Stockholm, ja, då blir det viktigt att anstränga sig och stöter du på besvärliga hinder längs vägen så kan attityden ha en stor betydelse. Men den viktigaste förutsättningen är att kartan är rätt.

Alla har olika kartor

Alla har olika kartor inom sig och det går att dela upp dem i två kategorier:

1. Kartor över hur det är (dvs. vekligheten)
2. Kartor över hur det borde vara (dvs. värderingar)

Allt som vi upplever tolkas utifrån dessa mentala kartor. Vi ifrågasätter sällan om de är riktiga. Ofta är vi inte ens medvetna om att vi har dem.

Vi antar att vår uppfattning om omvärlden är hur den verkligen ser ut eller hur den borde vara. Våra attityder och beteenden växer fram från dessa antaganden.

De flesta av oss är reaktiva, vilket är ett resultat av en livstids programmering som är svår att bryta.

Så nästa gång du känner dig frestad att anta något om människor, eller en situation, eller göra en generalisering om hur någon ”alltid” beter sig.

Kom ihåg att din uppfattning inte är verklig.

Två sidor av ett mynt

Här kommer ett exempel på övning jag brukar visa.

Vad ser du på bilden?

Tänk om jag säger att du har fel?

Jag använder den här bilden eftersom den ger så många viktiga insikter.

Det här är en illusion av både en anka och hare som visar hur mycket klassisk betingning påverkar våra synsätt.

Pavlovs experiment

Klassisk betingning handlar om känslor, reflexer och omedvetna beteenden. Betingning betyder inlärning där en organism lär sig koppla ihop en stimulus med ett annat.

Den som upptäckte detta var Ivan Pavlov som utförde ett antal experiment med hundar under 1800-talet som resulterade i viktiga kunskaper om inlärning och association.

Kort förklarat studerade Pavlov salivproduktionen hos hundar när han gav dem mat. Hundarnas salivproduktion ökade som en biologisk reflex när de fick mat.

Senare upptäckte Pavlov att den här betingningen kunde ske med vilket föremål som helst. Han kunde lära hundarna att associera ringklockor med mat och på så vis öka salivutsöndringen.

Är du medveten om dina ringklockor? Dina triggers?

Vi är alla betingade av våra miljöer och tidigare upplevelser. Pavlovs experiment på sina hundar är välkänt inom psykologin där han bevisade just detta genom att skapa nya reflexer.

Dessa triggers får oss vanligtvis att reagera oavsett om vi är medvetna om det eller ej. Fördomar och rädslor kan ofta orsakas av betingning.

Om ett sådant exempel som illusionen ovan kan ha en sådan påverkan på hur vi ser saker och ting, tänk då vilken effekt en livstid av klassisk betingning kan ha?

Det handlar om att vara medveten om dessa ”triggers” för att ändra tankesätt och hur du ser saker. För när du ser saker annorlunda, reagerar världen omkring dig och människorna i den också annorlunda.

Hur paradigm bildas

Paradigm påverkas av uppväxten och miljön. Allt som har inflytande i livet som familj, skola, arbete, vänner, kollegor, religion och samhället påverkar i det tysta och bidrar till att forma paradigm, referensramar och kartor.

Dessa paradigm är grunden för attityder och beteenden. Om du förändrar din attityd eller beteende gör det liten nytta i det långa loppet om du inte undersöker de grundläggande synsätt de bygger på.

Det här visar också hur mycket paradigm påverkar samspelet mellan människor. Vi alla tänker att vi ser verkligheten som den ser ut och att vi är objektiva.

Men det stämmer inte.

Vi ser inte verkligheten som den ser ut, utan som vi är eller är betingande att se den.

När vi berättar vad vi ser, beskriver vi egentligen oss själva och våra synsätt. När andra ser saker annorlunda så tänker vi direkt att det är något fel på dem.

Men som mitt exempel ovan visade ser människor saker på olika sätt och låter sina egna unika erfarenheter färga det de ser.

Vad är ett paradigmskifte?

Begreppet paradigmskifte introducerades av Thomas Kuhn i hans inflytelserika bok Vetenskapliga revolutioners struktur. Kuhn visar att nästan alla viktiga genombrott inom naturvetenskaplig forskning först handlar om att bryta med traditioner, gamla tankesätt och gamla paradigm.

Paradigmskifte innebär en fundamental förändring i synsätt eller underliggande antaganden. Till exempel förändringen när man insåg att världen snurrande runt solen – och inte tvärtom.

Ett paradigmskifte kan ses som aha-upplevelsen när någon till slut ser bilden på ett annat sätt. När vi totalt förändrar verklighet och uppfattning.

När något som en gång ansågs vara ”sanning” upptäcks som ”falsk” och en ny teori tar över.

Om du vill ändra dina resultat – verkligen ändra dem – är en förändring av ditt paradigm det enda sättet att göra det. När skiftet sker blir allt annorlunda… Bara sådär.

Exempel på paradigmskiften

Enligt den egyptiske astronomen Ptolemaios var jorden centrum i universum. Sedan kom Copernicus som lyckades åstadkomma ett paradigmskifte genom att sätta solen i centrum.

Newtons modell av fysiken var ett paradigm och är fortfarande grunden för den moderna vetenskapen. Sedan kom Einstein med relativitetsteorin och lyckades åstadkomma ett paradigmskifte i den vetenskapliga världen.

Oavsett om dessa paradigmskiften är positiva, negativa, ögonblickliga eller växer fram över tid, får de oss att byta ett sätt att se på omvärlden mot ett annat. Och dessa skiften skapar stora förändringar.

Mitt eget paradigmskifte

Jag kommer ihåg när jag fick mitt första sommarjobb. Jag hade blivit anställd på ett fastighetsbolag och fick arbeta med trädgårdsskötsel. Det var mitt första steg i arbetslivet och jag började längst ner i karriärstegen som alla andra.

Jag fick tiden att gå genom att lyssna på ljudböcker och av en slump började jag lyssna på en bok som heter ”Rich Dad Poor Dad” av Robert Kiyosaki. Jag började lyssna och fastnade direkt.

Några dagar senare hade jag lyssnat färdigt på boken. Det kändes som jag hade lärt mig mer av boken än vad jag hade gjort under hela min skolgång.

Detta var ett klassiskt paradigmskifte. När jag hade hört hela boken fick det mig att se annorlunda på världen. Eftersom jag såg annorlunda, tänkte jag annorlunda, kände annorlunda och betedde mig annorlunda.

Innan hade jag levt i paradigmet att jag var längst ner på karriärstegen. Plötsligt kunde jag se mig själv göra samma otroliga resa som författaren och skapa min egen karriär. Jag kände gränslöshet, självförtroende och framtidsanda.

Boken hjälpte mig göra saker jag annars inte hade gjort och mina påhittade begränsningar hade krossats. När paradigmet inte längre var kvar kunde jag uppfinna mina egna gränser.

När paradigmskiften uppstår

Paradigmskiften uppstår ofta när du ställs inför en livskris och plötsligt ser annorlunda på dina prioriteringar.

Eller om du plötsligt får en ny roll som man, hustru, förälder, chef, ledare, egenföretagare eller entreprenör.

Du skulle kunna ägna veckor, månader och år med att försöka ändra din attityd och beteende utan att ens komma i närheten av den förändring som blir följden när du får en annan syn på omvärlden.

Om du vill göra stora och omvälvande förändringar behöver du arbeta med dina grundläggande synsätt. Det går bara att göra om du börjar från själva grunden.

Hur du förändrar dina paradigm

Vi är alla betingade av vår miljö och tidigare upplevelser. Tänk bara på din uppfattning av en man med kostym.

Du antar säkert att han är framgångsrik och förmögen då du blivit betingad till detta genom exempelvis filmer och serier.

Det finns många andra antaganden och uppfattningar som många tror är sanningar:

• Pengar = lycka
• Större hus = lycka
• Färre barn = glädje
• Fler prylar = glädje
• Resa jorden runt = lycka
• Pension = säkert
• Du måste äta frukost
• Du behöver tre måltider om dagen

Tänk om jag sa att alla dessa ”sanningar” var felaktiga?

Observera dina triggers

Det finns en teknik du kan använda för att förändra ditt paradigm.

Det handlar om att försöka vara observatören av det du ser.

Låtsas att du ser den här situationen på en tv-skärm och utmana dig själva att se hur många berättelser du kan komma på.

Var kritisk mot dina paradigm och ställ frågor som:

• Vilka bevis har jag som stödjer mina uppfattningar?
• Är det en berättelse jag kan ha hittat på i mitt huvud?
• Tänk om motsatsen kan vara sann?

Genom att göra detta utmanar du din verklighet.

När du medvetet samlar in bevis som inte stödjer din verklighet, så är det fantastiskt att se hur du kan komma på en helt annorlunda historia.

Vår attityd skapar filter som färgar det sätt på viket vi ser världen.
Allt det du upplever, varje person du möter och varje ögonblick av varje dag – bra eller dålig – är din skapelse.

Du kommer lära dig mycket om du uppmärksammar dina svar på livet, jobbet och relationer.

Att bemästra dina känslor kommer vara det bästa verktyget du har för att skapa nya vanor och göra det möjligt att uppnå bättre resultat.

När samhället säger en sak, överväg om motsatsen är sann. Lär dig att tänka för dig själv och följ din magkänsla och intuition.

Slutsats

Det var allt jag hade om paradigm, vad det innebär och hur paradigmskiften kan leda till omedelbar förändring.

Jag hoppas du gillade den här artikeln om vad paradigm är för något.

Har du några tidigare paradigm, eller synsätt, som visat sig vara felaktiga?

Låt mig veta vad du tycker genom att lämna en kommentar nedan.